Frågar du min BC Boss så ska man valla minst 10 timmar om dagen. Varje dag. Året om. ;)

Det varierar mycket mellan olika individer, en del behöver väldigt tät och regelbunden träning för att man ska komma framåt öht, en del behöver väldigt tät träning för att inte gå upp i stress när man väl ska träna, en del går bra trots att de bara tränas nån dag i veckan…

Generellt kan man säga att hunden behöver massor och åter massor av rutin i fårhagen. Här om någonstans gäller "övning ger färdighet". Att åka och släppa hunden på får nån enstaka gång i månaden kommer inte att leda till en bra vallhund, det blir mest stress för alla parter.

Dessutom, inte att förglömma, så är det en jäkla massa nytt för föraren att valla! Helt plötsligt har man noll kontroll på sin hund, den vanliga lydnaden varken kan eller ska fungera. Hunden jobbar självständigt och det går förjäkla fort i början. Sen är det förståss fåren. För att kunna köra vallhund måste man kunna läsa får, och det är heller inget man lär sig i en handvändning.

Vallning är inte som andra grenar. Folk tenderar att bli fullständigt frälsta när de väl börjar;)

Haha vad kul! ^^ jag tror säkert att man fastnar för det när man väl börjat. Det ser otroligt härligt ut! Klart det är något även jag måste tränas till, hihi. Om vi säger att vi vallar 2 ggr i veckan (tills den dagen jag har egna får) och missar någon vecka eller dag. Skulle hunden lida utav detta? :)

#2 om hunden klarar att vara utan vallning när man väll satt igång är jättesvårt att säga. Vissa infinner sig i det, vissa hittar på hyss och andra börjar valla allt annat som rör sig.

Håller med ovanstående talare! Det är helt beroende på individ hur mycket vallning som krävs för att hunden ska må bra.

Hundens motivation till att valla är mycket hög, precis som att motivationen till att äta när man är hungrig kan vara hög tills man mättat begäret. Om motivationen till att utföra ett beteende hela tiden stiger kommer såsmåningom tomgångshandlingar spela in. Alltså ett beteende som sker utan att en stimulator sätter igång beteendet (i detta fall får eller nötkreatur). Det är här hunden börjar valla andra ting. Till exempel bilar, cyklar, barn osv. Och det är då detta som är så himla individuellt! Min hund Ben kan klara sig utan vallning under någon vecka men det är fortfarande ett beteende jag väckt och grävt fram hos honom. Han gör inga tomgångshandlingar (vallar annat) utan utrycker sin understimulans i stress vars stressen leder till utfall mot andra hundar. En vallande Ben = en harmonisk och stabil hund, En Ben med paus från fåren = en väldigt lättstressad border collie som trippar på tårna och reser ragg mot de flesta hundar man går förbi.

Somsagt, det är väldigt individuellt. Sedan får man också tänka på att fixa många och säkra fårkontakter innan man kanske till och med införskaffar hunden. Jag vet själv hur det är; nu sitter jag som 19 årig student som slutar gymnasiet om 110 dagar och har hela min framtid framför mig. Jag sitter även med en Border Collie som kräver vallning minst 2 dagar i veckan och ska plugga på komvux inne i stan och kräver bil för att kunna ta mig ut till landet. För att kunna plugga inne i stan krävs i min mening helst en lägenhet och ett extra jobb men hunden kommer i kläm. Självklart får man anpassa sig och det tänker jag göra för Ben är verkligen MITT ALLT. Men liiiite krångligt blir det med fårkontakterna. Det är inte det enklaste att skaffa får såfort man slutat plugga. Vart ska man ha dom liksom? hemma i mamma och pappas badrum?
Det är klart det löser sig, nu ska jag vara ruskigt glad över att jag har dom kontakter jag har men där krävs väl lite pondus och tur.

Och håller även med ovanstående talare om att - har man en gång börjat med vallning är det för himla lätt att man fastnar och vill bara fortsätta. För det är ju så jäkla häftigt, och så jäkla roligt!