Annons:
Etikettraser
Läst 8208 ggr
HarrietKiara
2009-04-07 19:26

Rasbeskrivning Australian Stockdog/Working kelpie

Exteriör rasstandard finns ej för denna ras. Rasen kan ej delta på utställning.

RASBESKRIVNING FÖR WORKING KELPIE

(enligt Working Kelpie Council of Australia Inc. )

Helhetsintryck: Mentalitet -  Working Kelpien är ytterst alert, arbetsvillig och synnerligen  intelligent Den är öppen och vänlig, livlig men välbalanserad, med god balans mellan iver
att arbeta och förmåga att koppla av. Den har en starkt ärftlig medfödd instinkt att valla får och andra husdjur både på öppna fält och i trånga utrymmen.

Dåligt temperament, stresskänslighet, nervositet eller aggressivitet är

otypiska och därmed icke önskvärda.

Exteriör: Working Kelpien år en medelstor, något lätt byggd, smidig och

välmusklad hund, som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete.

På grund av sambandet mellan kroppsbyggnad och rörelser är det

väsentligt att Working Kelpien har en sund byggnad. Särskild vikt bör

läggas vid detaljer i byggnaden som påverkar rörelserna.

WORKING KELPIEN ÄR EN ARBETANDE VALLHUND OCH SKALL

BEDÖMAS DÄREFTER.

Rörelser: Rörelserna skall vara fria, flytande och lätta med god steglängd och en

tendens att placera fötterna närmare "enkelt spår" ju mer tempot ökar.

Det måste finnas förmåga till de nedhukande, smygande rörelser som

krävs i vallningsarbetet och plötsliga vändningar i hög fart. På grund av

den förlust i effektivitet som dåliga rörelser medför måste tendens till

tunga stötiga rörelser, lösa bogar eller bundna rörelser betraktas som

icke önskvärda.

Huvud: Working Kelpien har en lätt rundad skalle, bred mellan upprättstående

öron med pannan svagt rundad mot ett tydligt stop. Nosen medellång

och avsmalnande mot nosspetsen. För mycket vikt skall ej läggas vid

detaljerna.

Tänder: Tänderna skall vara sunda, starka med jämna avstånd. Saxbett.

Underbett, överbett eller onormalt antal tänder är icke önskvärt.

Ögon: Ögonens placering i skallen skall tillåta vidaste möjliga synfält utan att

hunden vänder på huvudet. De skall vara ovala, medelstora och brett

placerade med ett vänligt, intelligent och ivrigt uttryck.

Från skönhetssynpunkt är det mest tilltalande om ögonfärgen harmonierar

med färgen på pälsen, men för mycket vikt skall ej läggas vid ögonfärgen,

placeringen är viktigare. Små ögon, fel placerade, är icke önskvärda.

Öron: Öronen skall vara av medelstorlek, brett placerade, upprättstående,

utåtställda samt avsmalnande till en spets. Insidan behårad för att hindra

att främmande föremål kommer in. Det skall finnas markerad rörlighet för

att hunden skall kunna uppfånga ljud med minsta möjliga huvudrörelse.

Hals: Ganska lång, stark och lätt välvd, gradvis övergående i skulderpartiet, 12

Felaktiga anfästningar vid huvud eller skuldror samt kort tjock tjurnacke

icke önskvärda fel i byggnaden.

Framdel:
Skuldror: Skuldrorna skall vara torra och muskulösa med långt, sluttande

skulderblad ansatt i ungefär 45? vinkel mot marken, tätt ansatta vid

manken. Överarmen bildar nära 90? vinkel mot skulderbladet och har

lämpligt vinkelförhållande mot underarmen, med armbågarna parallella

med kroppen. Särskild vikt skall läggas vid den sluttande skuldran.

Skuldror som är placerade för långt fram och raka (stupande) skuldror

påverkar balansen och hindrar fria rörelser. De skall betraktas som

allvarliga fel.

Framben: Torra, muskulösa med stark men smäcker benstomme och helt

raka sedda framifrån. Benlängden från armbågen till marken bör vara

ungefär lika med avståndet från marken till bröstkorgens underkant,

med företräde för längre framför kortare framben.
Mellanhanden skall

visa en lätt vinkel mot underarmen sedd från sidan.

Tassar: Framtassarna är runda, starka med djupa trampdynor och rörliga

väl välvda tår med starka korta klor för att tillåta hunden att anpassa sig

efter olika typer av markyta. Tårnas slutenhet får ej överdrivas.

Kropp: Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda revben med en överlinje som

uppvisar en höjning vid manken (för att ge tillräcklig rörelsefrihet åt

framdelen) och ett starkt välmusklat ländparti som sluttar mot

svansroten. Tendenser till "rak överlinje" är icke änskvärda.

Längd- höjdförhållande: Kroppens längd förhåller sig till höjden som 10 till 9.

Det är bättre för en hund om den är för lång än för kort. Tendenser till kvadratiskhet är mindre önskvärda hos en arbetande vallhund.

Bröstkorg: Sedd från sidan skall bröstkorgen vara djup. Spetsen av

bröstbenet skall synas framför bogbladets och överarmens föreningspunkt.

Bröstkorgens underlinje skall kröka neråt från bröstbenspetsen till

nedanför och något framför armbågen, sedan förbli vågrät till 8:e revbenet

innan den fortsätter i en fortgående båge uppåt mot flanken.

På grund av effekten på hjärt-lungutrymmet är avvikelser i byggnaden i

detta avseende absolut icke önskvärda.

Bakdel: Bred och stark med ganska långt sluttande kors. Lårbenet skall vara ansatt mot bäckenet i en vinkel som motsvarar skulderbladets. Sedd från sidan

skall korsets och svansens överlinje bilda en mjuk båge när hunden är i vila. Knäleden skall vara välvinklad, hasorna ganska korta och parallella

sedda bakifrån. Särskild vikt skall läggas vid knäledsvinkeln och varje tendens till raka knän skall anses icke önskvärda, liksom kohasighet och

hjulbenthet.

Tassar: Baktassarna skall vara något avlånga jämfört med framtassarna, starka och djupa i trampdynorna med rörliga väl välvda tår och starka korta klor för att ge hunden maximalt påskjut på olika underlag. Utåt- eller inåtvända tår är mindre önskvärda.

Svans: Sett från sidan skall svansfästet vara ganska lågt. Då hunden är i vila skall svansen hänga i en lätt båge och nå till hasen - hellre längre än kortare.

Eftersom, svansen fungerar som motvikt under arbetet är alltför högt

ansatta, korta, vridna, sneda eller krokiga svansar mindre önskvärda.

Storlek: Medelstor.

Päls: Ytterpälsen skall vara ganska kort, flat, rak och väderbeständig med eller

utan underull. På huvudet, öronen, tassarna och benen skall håret vara kort.

Pälsen kan vara något längre på halsen, baksidan av låren och undersidan av svansen så att den bildar en borste.

Färger: Alla färger som historiskt sett hör hemma med rasens utveckling. Till

exempel:

1. svart med eller utan tan

2. röd, varierande från choklad till ljust röd, med eller utan tan

3. blå, varierande från mörk till ljus, med eller utan tan

4. fawn, varierande från mörk till ljus, med eller utan tan

5. tan-färg, varierande från mörk till cream

Tan-tecknen varierar från mörk tan till cream och förekommer i varierande utsträckning.

Vita tecken förekommer men är mindre önskvärda.

__________________________________________________________________

Love my Kelpie!

Annons:
Upp till toppen
Annons: