Rasstandard Bearded Collie
Ursprungsland/hemland: Storbritannien Användningsområde: Vallhund, sällskapshund FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 1
Bakgrund/ändamål: Bearded collie är förmodligen en av Storbritanniens äldsta
vallhundsraser. Tyvärr finns inte mycket dokumentation om rasens
tidiga bakgrund men man vet att på 1600- och 1700-talen
drev bearded collies boskap från skotska höglandet ner till södra
Skottland och England, där boskapen såldes på marknader.
Bearded collie var en ren vallhund som föddes upp för sina
bruksegenskaper, inte för sitt utseende, och baserades troligtvis
på inhemska långhåriga vallhundar korsade med bl a polska
vallhundar. Den första rasstandarden publicerades i Edinburgh
1912 men var mer en arbetsbeskrivning än en exteriörstandard.
Rasklubben erkändes 1955 av engelska kennelklubben. Bearded
collie används fortfarande som vallhund men har framför allt
kommit att bli en uppskattad sällskapshund långt utanför hemlandets
gränser. Bearded collie kom till Sverige redan 1960.
Helhetsintryck: Bearded collie skall vara en torr, stram och rörlig hund. Kroppslängden
skall, mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl, vara
större än mankhöjden, i proportionerna 5:4. Tikar får vara något
längre. Trots den kraftiga kroppsbyggnaden får bearded collie
inte verka alltför tung, utan skall ge ett ganska luftigt intryck.
Typiskt för rasen är de klara ögonen med det forskande uttrycket.
Uppförande/Karaktär: Bearded collie skall vara vaken, livlig, aktiv och ha gott självförtroende.
Den skall vara en mentalt stabil och intelligent vallhund,
utan några tecken på nervositet eller aggressivitet.
Huvud: Huvudet skall vara i proportion till hundens storlek.
Skallparti: Skallen skall vara bred, flat och kvadratisk med gott utrymme för
hjärnan. Avståndet mellan stop och nackknöl skall vara lika stort
som bredden mellan öronens ansättning.
Stop: Stopet skall vara måttligt markerat.
Nostryffel/Läppar: Nostryffeln skall vara stor och kvadratisk. I allmänhet är den svart
men harmonierar vanligen med pälsfärgen hos blå och bruna
hundar. Tryffeln skall vara enfärgad utan prickar eller fläckar.
Nosparti:Nospartiet skall vara kraftigt och lika långt som avståndet mellan
stop och nackknöl.
Läppar: Läpparna skall vara enfärgade i harmoni med pälsens färg, utan
prickar eller fläckar.
Käkar/Tänder: Käkarna skall vara starka med stora, vita tänder. Ett perfekt, regelbundet
och fulltandat saxbett föredras. Tångbett tolereras men är inte önskvärt.
Ögon: Ögonen skall vara stora men inte utstående. De skall sitta brett
isär och ha ett milt och tillgivet uttryck. Ögonens färg skall harmoniera
med pälsfärgen. Ögonkanterna skall vara enfärgade i
harmoni med pälsens färg. Pälsen skall bilda ögonbryn som skall
spreta uppåt och framåt men inte vara så långa att de döljer
ögonen.
Öron: Öronen skall vara medelstora hängöron. När hunden lystrar lyfts
öronen vid basen så de är i nivå med, men inte ovanför, skallens
högsta punkt, vilket skenbart gör skallen ännu bredare.
Hals: Halsen skall vara medellång, muskulös och lätt välvd.
Kropp:
Rygglinje: yggens längd skall huvudsakligen utgöras av bröstkorgens längd
och inte av ländpartiet.
Rygg: Ryggen skall vara plan.
Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda men inte rundade
revben och ge gott om plats för hjärta och lungor.
Svans: Svansen skall vara lågt ansatt, utan knyck eller knorr, och täckt av
rikligt med päls. Svansspetsen skall nå minst ner till hälbenet. I
stående och gående skall svansen bäras hängande med uppåtböjd
spets, men när hunden rör sig snabbt får svansen bäras helt
utsträckt. Den får dock aldrig bäras över ryggen.
Extremiteter:
Framställ: Frambenen skall vara raka och parallella med god benstomme.
De skall vara helt täckta med lång, litet raggig päls.
Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara fjädrande men inte veka.
Framtassar: Framtassarna skall vara ovala med tjocka trampdynor. Tårna skall
vara välvda och samlade samt väl täckta med päls, även mellan
tramdynorna.
Bakställ: Bakbenen skall vara muskulösa och välvinklade.
Knäled: Knälederna skall vara välvinklade.
Underben: Underbenen skall vara välutvecklade.
Has: Hasorna skall vara lågt ansatta och ställda i rät vinkel mot marken.
När hunden står normalt skall hasen vara placerad strax
bakom en tänkt vertikal linje från sittbensknölen.
Baktassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Det långa, vägvinnande steget skall vara mjukt, flytande och väl
täcka mark med ett minimum av ansträngning.
Päls:
Pälsstruktur: Pälsen skall vara dubbel. Underullen skall vara mjuk, ullig och
tät. Täckhåret skall vara strävt, kraftigt, långt och litet raggigt,
men inte ulligt eller lockigt. Lätt vågig päls är dock tillåtet. Hårremmens
längd och täthet skall vara tillräcklig för att ge skydd mot
väder och vind och framhäva hundens konturer, men pälsen får
inte vara så riklig att hundens naturliga linjer döljs. Pälsen får
aldrig trimmas. Nosryggen skall vara sparsamt täckt med päls
som skall vara något längre på nospartiets sidor så att den precis
täcker läpparna. Från kinderna, underläppen och under hakan
skall pälsen öka i längd ned mot bringan och bilda det typiska
skägget.
Färg: Skiffergrått, rödaktigt fawn, svart, blått, alla nyanser av grått,
brunt och sandfärg, med eller utan vita tecken. När vitt förekommer
skall det finnas endast på nospartiet, som bläs på huvudet, på
svansspetsen, bringan, benen och tassarna. Om det vita bildar
krage får vita hårstrån inte växa bakom skuldran. Vitt får inte
heller förekomma ovanför hasorna på bakbenens utsidor. Lätt
tanteckning accepteras på ögonbrynen, på öronens insida, på
kinderna, under svansroten och på benen i övergången mellan
det vita och grundfärgen.
Storlek/vikt:
Mankhöjd: Idealhöjd för hanhund är 53-56 cm, för tik 51-53 cm.
Hundarnas allmänna kvalitet och proportioner skall tillmätas större
betydelse än mankhöjden. Överdrivna avvikelser från ovan angivna
idealhöjder skall dock inte uppmuntras.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg
eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
__________________________________________________________________
Love my Kelpie!