Annons:
Etikettraser
Läst 9977 ggr
HarrietKiara
4/7/09, 5:26 PM

Rasstandard Australian Shepherd

Ursprungsland/hemland: USA Användningsområde: Vall-, boskaps- och vakthund FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 1

 !H[1].jpg
Bild lånad av Cerrolyn. Tack!

Bakgrund/ändamål: Trots rasnamnet är australian shepherd inte en australisk ras utan

den har utvecklats i USA. Rasnamnet härrör från att man förknippade

rasen med de baskiska herdar som kom från Australien till

USA under 1800-talet. Rasens popularitet steg stadigt efter andra

världskriget genom det stora intresse för västernridning, som

spred sig till allmänheten via rodeo, hästuppvisningar, filmer och

TV-shower.

Australian shepherds mångsidighet, lättlärdhet och utpräglade

vallningsinstinkt har gjort den mycket användbar på amerikanska

farmer och rancher. De amerikanska får- och boskapsuppfödarna

fortsatte utvecklingen av rasen varvid man bevarade dess mångsidighet,

skarpa intelligens, utpräglade vallningsinstinkter och det

iögonfallande utseende som ursprungligen vann beundran.

Helhetsintryck: Rasen skall vara välbalanserad, något längre än hög, medelstor

och medelkraftig. Hanhundens kroppskonstitution skall ha en

maskulin framtoning utan att för den skull vara grov. Tiken skall

ge ett feminint intryck utan att vara finlemmad. Färgerna är

många och färgteckningen mycket individuell. Rasen skall vara

uppmärksam och livlig, smidig och vig, solid och muskulös utan

att vara klumpig. Pälsen är medellång och måttligt grov. Rasen

kan ha kuperad eller naturlig stubbsvans.

Viktiga måttförhållanden: Mätt från bröstbenet till bakdelen av låret och från manken till

marken skall australian shepherd vara något längre än hög.

Uppförande/karaktär: Rasen är en intelligent brukshund med utpräglade vall- och vaktinstinkter.

Den skall vara en trogen kamrat och tåla att arbeta en

hel dag. Den skall ha ett jämnt humör, vara vänlig och sällan

grälsjuk. Den kan vara något reserverad mot främlingar.

Huvud: Huvudet skall vara välskuret, kraftigt och torrt. Storleken skall stå

i proportion till kroppen.

Skallparti: Sedda från sidan skall skallens och nospartiets plan vara parallella

och av samma längd eller med något längre skalle. Skallen skall

vara flat eller svagt välvd och nackknölen får vara svagt framträdande.

Skallen skall vara lika bred som den är lång.

Stop: Stopet skall vara måttligt och tydligt markerat.

Nostryffel/Läppar: Nostryffeln och läpparna skall hos blue merle och svarta hundar

ha svart pigment. Hos red merle och röda skall pigmentet på

nostryffel och läppar vara leverbrunt. På de melerade hundarna

är det tillåtet med små opigmenterade fläckar på nostryffeln.

Dessa får dock inte överstiga 25% av nostryffelns storlek på hundar

över ett års ålder.

Nosparti: Nospartiet skall vara lika långt som, eller något kortare, än skallen.

Det skall avsmalna något från basen mot nostryffeln. Nosspetsen

skall vara avrundad.

Käkar/Tänder: Saxbett, men även tångbett accepteras. Tänderna skall vara fulltaliga,

starka och vita.

Ögon: Ögonfärgen kan vara brun, blå, bärnstensfärgad eller ha variationer

eller kombinationer av dessa färger, även fläckar och marmorering

tillåts. Ögonen skall vara mandelformade och varken

utstående eller insjunkna. Blue merle och svarta hundar skall ha

svarta ögonkanter. Red merle och röda hundar skall ha leverbruna

ögonkanter. Uttrycket skall vara uppmärksamt, intelligent

och alert. Blicken skall var intensiv men vänlig.

Öron: Öronen skall vara trekantiga, medelstora och måttligt tjocka. De

skall vara högt ansatta på skallen. När hunden är uppmärksam

bärs de vikta framåt eller efter skallens sidor, s k rosenöron.

Hals: Halsen skall vara kraftig och medellång med något välvd nacke.

Den skall vara väl ansatt i skulderpartiet.

Kropp: Ryggen skall vara plan och stark från manken till höftbensknölarna.

Rygglinje: Rygglinjen skall var stadig och plan även när hunden rör

sig i snabb trav.

Kors: Korset skall vara måttligt sluttande.

Framställ:

Bröstkorg: Bröstkorgen skall inte vara bred, men djup. Den djupaste punkten

skall nå till armbågen. Revbenen skall vara väl välvda och långa,

varken tunnformade eller platta.

Extremiteter:

Underlinje: Buklinjen skall vara måttligt uppdragen.

Svans: Svansen skall vara rak. Den kuperade svansen får inte överstiga ca

10 cm längd. Medfödd stubbsvans förekommer.

FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR SVANSKUPERING

FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Skulderblad: Skuldrorna skall vara långa, flata, väl tillbakalagda och ganska tätt

ansatta vid manken.

Överarm: Överarmen skall vara ungefär lika långt som skulderbladet och

närmast bilda en rät vinkel mot detsamma.

Underarm: Frambenen skall vara lodrätt ställda, raka och starka. De synes

snarare vara ovala än runda.

Mellanhand: Mellanhanden skall vara medellång och endast lätt vinklad. Sporrar

kan tas bort.

Framtassar: Tassarna skall vara ovala, kompakta, slutna och med väl välvda

tår. Trampdynorna skall vara tjocka och motståndskraftiga.

Bakställ: Bakställets bredd skall vara lika med bredden i fronten. Vinkeln

mellan bäckenben och lårben skall motsvara vinkeln mellan skuldra

och överarm, dvs vara ungefär rätvinklig.

Knäled: Knäleden skall vara väl vinklad.

Has: Haslederna skall vara måttligt vinklade.

Mellanfot: Mellanfötterna skall vara kort, lodrätt ställda och parallella sedda

bakifrån. Bakbenssporrar skall avlägsnas.

Baktassar: Som framtassarna.

Rörelser: Rörelserna skall vara fria, jämna och smidiga. Rasen skall visa

stor rörlighet och ha ett välbalanserat, vägvinnande steg. Benen

skall röra sig rakt och parallellt, när farten ökar närmar sig tassarna

kroppens mittlinje medan ryggen förblir fast och plan.

Rasen skall var mycket vig och snabbt kunna ändra riktning eller

rörelsemönster.

Päls:

Pälsstruktur: Pälsen skall vara måttligt grov och vädertålig. Underullens kvantitet

varierar med klimatet. Pälsen skall vara rak eller vågig, medellång

på kroppen och måttligt längre i man och krage, vilka skall

vara mer framträdande hos han-hundar än tikar. Pälsen skall var

kort och slät på huvudet, öronen, på frambenens framsidor samt

på hasorna. På baksidan av frambenen och låren skall pälsen

bilda måttligt långa behäng.

Färg: Blue merle, svart, red merle,- röd, alla med eller utan vita tecken

och/eller tan-tecken. De olika färgerna har ingen inbördes rangordning.

Den opigmenterade hud, som ger vit krage, skall inte nå

längre bak än till manken. Vitt får förekomma på halsen, som del

av eller som hel krage, som bläs, på nospartiets nedre del samt på

bröst och ben. Det vita på huvudet skall inte dominera och ögonen

skall omges av färg och pigment. Mätt från en horisontal

linje vid armbågen får det vita från kroppens underdel nå högst

10 cm upp på buksidorna. Pälsfärgen hos merle hundar mörknar

vanligtvis med tilltagande ålder.

Storlek/vikt:

Mankhöjd: Hanhund 51-58 cm

Tik 46-53 cm

Hundens kvalitet är viktigare än ett exakt mankhöjdsmått.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande

till graden av avvikelse.

Allvarliga fel: - Alla tecken på skygghet och rädsla.

- Pigmentlösa fläckar på nostryffeln, vilka överstiger 25% av

nostryffelns storlek, på hundar som är över ett års ålder.

- Stånd- eller hängöron.

- Otypisk pälskvalitet.

Diskvalificerande fel: - Underbett. Överbett större än 3 mm. I ett för övrigt korrekt

bett skall de mellersta incisiver som inte möter i sax- eller

tångbett inte bedömas som underbett. Tänder som brutits

eller saknas på grund av olycksfall skall inte negativt påverka

bedömningen.

- Vita fläckar i det färgade partiet mellan manke och svans

samt på kroppens sidor från armbågarna till baksidan av bakbenen.

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska

defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och

normalt belägna i pungen.

__________________________________________________________________

Love my Kelpie!

Annons:
Upp till toppen
Annons: