Rasstandard Australian Cattledog
Grupp 1 FCI-nummer 287 Originalstandard 1989-09-15 FCI-Standard 1997-09-01; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26 Ursprungsland/ hemland: Australien
Användningsområde: Som namnet antyder är denna hunds huvuduppgift att hålla boskap
under kontroll och förflytta den både inom vidsträckta
oinhägnade och begränsade inhägnade områden.
FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 2
Med arbetsprov i Sverige
Bakgrund/ändamål: Den australiska boskapshunden, australian cattledog, skapades
som ras omkring 1840 därför att man behövde hundar som
kunde hantera de vilda eller halvvilda boskapshjordarna.
En storuppfödare av boskap, T S Hall, korsade sina släthåriga blue
merlefärgade collies med dingo, den australiska vildhunden. Han
fick fram hårdföra hundar som tålde ansträngning och hetta och
som hade dingons sätt att arbeta tyst. De var s k heelers, som
vallade genom att bita boskapen i bakbenen.
De små dingoliknande, blå hundarna fick rykte om sig att vara
oöverträffade som vakt- och vallhundar.
Den första officiella standarden godkändes 1903.
Helhetsintryck: Helhetsintrycket skall vara en kraftig, kompakt, symmetriskt byggd
vallhund med förmåga och vilja att utföra sin speciella uppgift,
hur mödosam den än må vara. Dess kombination av massa, kraft,
harmonisk byggnad och hård muskelkondition skall ge intryck
av stor rörlighet, styrka och uthållighet. Varje tendens till överdriven
tyngd och fetma eller spinkighet är ett allvarligt fel.
Viktiga
måttförhållanden: Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall
förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9.
Uppförande/karaktär: En cattledog är alltid uppmärksam, ytterligt intelligent, vaksam,
modig och pålitlig med en obetingad hängivenhet åt plikten,
vilket gör den till en idealisk arbetshund. Dess lojalitet och skyddsinstinkt
gör den till en självutnämnd väktare åt boskapsägaren,
hans hjord och hans egendom. Samtidigt som den är av naturen
misstänksam mot främlingar måste den kunna tolerera att hanteras,
speciellt i utställningsringen. Varje drag i temperament och
byggnad, som är främmande för en arbetande hund, måste betraktas
som ett allvarligt fel.
Huvud: Huvudet skall vara kraftigt och måste vara i harmoni med hundens
övriga proportioner och stå i överensstämmelse med dess
allmänna byggnad.
Skallparti Den breda skallen skall vara svagt rundad mellan öronen.
Stop Skallen skall plana ut till ett svagt men tydligt stop.
Nostryffel Nostryffeln skall vara svart.
Nosparti Nospartiet skall vara brett och väl utfyllt under ögonen och därifrån
smalna av till en medellång djup och kraftig nos. Nosryggen
skall vara parallell med skallens övre plan.
Läppar Läpparna skall vara torra och ligga väl an.
Käkar/Tänder Saxbett. Tänderna skall vara friska, starka och regelbundna. Eftersom
det krävs av en cattledog att den skall flytta bångstyrig boskap
genom att nafsa den i hasorna eller bita, är sunda och starka
tänder av stor vikt. Underkäken skall vara kraftig, djup och välutvecklad.
Kinder Kinderna skall vara muskelfyllda men varken grova eller utstående.
Ögon Ögonen skall vara ovala och av medelstorlek, varken utstående
eller insjunkna och måste uttrycka vakenhet och intelligens. En
varnande eller misstänksam glimt när en främling närmar sig är
karaktäristisk. Ögonfärgen skall vara mörkbrun.
Öron Öronen skall vara av medelstorlek, hellre små än stora, breda vid
basen, muskulösa, upprättstående och medelmåttigt spetsiga,
varken sked- eller fladdermusöron. De skall vara brett ansatta på
hjässan, luta utåt, vara rörliga och bäras upprättstående när hunden
är på spänn. Själva örat skall vara tjockt och insidan ganska
väl behårad.
Hals: Halsen skall vara medellång och breddas vid övergången till
kroppen. Den skall vara utomordentligt kraftig och muskulös
samt fri från löst halsskinn.
Kropp: Kroppen skall vara väl samlad.
Rygglinje Överlinjen skall vara jämn.
Rygg Ryggen skall vara stark.
Ländparti Ländpartiet skall vara brett, kraftigt och muskulöst med djupa
flanker.
Kors Korset skall vara ganska långt och sluttande.
Bröstkorg Bröstkorgen skall vara muskulös, djup och måttligt bred. Revbenen
skall vara väl välvda, men inte tunnformiga och de skall nå
långt bakåt.
Svans Svansen skall vara tämligen lågt ansatt och följa konturen av det
sluttande korset. Den skall räcka ungefär till hasen. I vila skall den
hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får
den höjas men under inga omständigheter får någon del av svansen
bäras in över ryggen.
Extremiteter:
Framställ: Frambenen skall sedda framifrån vara raka och parallella och de
skall ha kraftig, rund benstomme ända ner till tassarna. Skuldrorna
skall vara muskulösa och benstommen kraftig utan att korrekta
rörelser hämmas eller förmågan att arbeta begränsas.
Skulderblad Skuldrorna skall vara kraftiga, sluttande, muskulösa och väl vinklade
mot överarmen. De skall inte vara alltför tätt ansatta vid
manken.
Mellanhand Mellanhanden skall vara fjädrande med en lätt vinkling mot underarmen
sedd från sidan.
Framtassar Framtassarna skall vara runda och tårna korta, starka, väl välvda
och tätt slutna. Trampdynorna skall vara hårda och höga och
klorna måste vara korta och starka.
Bakställ: Bakdelen skall vara bred, stark och muskulös. Bakbenen skall
sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella
och varken vara för trångt eller för brett ställda.
Lår Låren skall vara långa, breda och välutvecklade.
Knäled Knälederna skall vara välvinklade.
Has Hasorna skall vara starka och låga.
Baktassar Baktassarna som framtassarna.
Rörelser: Rörelserna skall vara rena, fria, smidiga och outtröttliga. Skuldrornas
och frambenens rörelser skall vara i samklang med bakdelens
kraftiga påskjut. Förmåga till snabba och plötsliga rörelser är
väsentlig. Sundhet är av dominerande betydelse. Styltighet,
övermusklade eller slappa skuldror, branta skuldror, svagheter i
armbågarna, mellanhanden eller tassarna, raka knän, kohasighet
eller hjulbenthet måste betraktas som allvarliga fel. I trav närmar
sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden
står stilla skall benen vara parallellt ställda.
Päls:
Pälsstruktur Pälsen skall vara slät, en dubbel päls med kort, tät underull.
Täckhåret skall vara tätt, rakt, hårt och ligga utefter kroppen så att
det står emot regn. På huvudet (inklusive insidan av öronen),
framsidan av benen och tassarna skall pälsen vara kort. Längs
halsen skall den vara längre och tjockare. Under bålen skall pälsen
vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor.
Pälsen på svansen skall vara tät och borstig. I genomsnitt skall
pälsen på kroppen vara 2,5 - 4 cm lång. En päls som är för lång
eller för kort är fel.
Färg:
Blå
Färgen skall vara blå, blåspräcklig eller blåfläckig med eller utan
andra tecken. De tillåtna teckningarna är svarta, blå eller tanfärgade
tecken på huvudet, helst jämnt fördelade. Frambenen skall vara
tanfärgade halvvägs upp på benen, på fronten skall tanfärgen
sträcka sig upp till bröstet och strupen med tanfärg ända ut på
käkarna. Bakdelen skall vara tanfärgad på insidan av bakbenen
och låren med tanfärgen synlig utefter framsidan av knäna och
på utsidan av bakbenen från has till tår. Tanfärgad underull är
tillåten förutsatt att den inte lyser igenom det blå täckhåret. Svarta
tecken på kroppen är inte önskvärda.
Rödfläckig
Färgen skall vara klart rödspräcklig överallt inklusive underullen
(färgen får inte vara vit eller gräddfärgad) med eller utan mörkare
röda tecken på huvudet. Symmetriska tecken på huvudet är
önskvärda. Röda tecken på kroppen är tillåtna men inte önskvärda.
Storlek/vikt:
Mankhöjd Hanhund: 46-51 cm
Tik: 43-48 cm
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
__________________________________________________________________
Love my Kelpie!