2009-04-06 14:46 #0 av: HarrietKiara

Grupp 1 FCI-nummer 287 Originalstandard 1989-09-15 FCI-Standard 1997-09-01; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26 Ursprungsland/ hemland: Australien

 

Användningsområde: Som namnet antyder är denna hunds huvuduppgift att hålla boskap

under kontroll och förflytta den både inom vidsträckta

oinhägnade och begränsade inhägnade områden.

FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 2
Med arbetsprov i Sverige

Bakgrund/ändamål: Den australiska boskapshunden, australian cattledog, skapades

som ras omkring 1840 därför att man behövde hundar som

kunde hantera de vilda eller halvvilda boskapshjordarna.

En storuppfödare av boskap, T S Hall, korsade sina släthåriga blue

merlefärgade collies med dingo, den australiska vildhunden. Han

fick fram hårdföra hundar som tålde ansträngning och hetta och

som hade dingons sätt att arbeta tyst. De var s k heelers, som

vallade genom att bita boskapen i bakbenen.

De små dingoliknande, blå hundarna fick rykte om sig att vara

oöverträffade som vakt- och vallhundar.
Den första officiella standarden godkändes 1903.

Helhetsintryck: Helhetsintrycket skall vara en kraftig, kompakt, symmetriskt byggd

vallhund med förmåga och vilja att utföra sin speciella uppgift,

hur mödosam den än må vara. Dess kombination av massa, kraft,

harmonisk byggnad och hård muskelkondition skall ge intryck

av stor rörlighet, styrka och uthållighet. Varje tendens till överdriven

tyngd och fetma eller spinkighet är ett allvarligt fel.

Viktiga

måttförhållanden: Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall

förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9.

Uppförande/karaktär: En cattledog är alltid uppmärksam, ytterligt intelligent, vaksam,

modig och pålitlig med en obetingad hängivenhet åt plikten,

vilket gör den till en idealisk arbetshund. Dess lojalitet och skyddsinstinkt

gör den till en självutnämnd väktare åt boskapsägaren,

hans hjord och hans egendom. Samtidigt som den är av naturen

misstänksam mot främlingar måste den kunna tolerera att hanteras,

speciellt i utställningsringen. Varje drag i temperament och

byggnad, som är främmande för en arbetande hund, måste betraktas

som ett allvarligt fel.

Huvud: Huvudet skall vara kraftigt och måste vara i harmoni med hundens

övriga proportioner och stå i överensstämmelse med dess

allmänna byggnad.

Skallparti Den breda skallen skall vara svagt rundad mellan öronen.

Stop Skallen skall plana ut till ett svagt men tydligt stop.

Nostryffel Nostryffeln skall vara svart.

Nosparti Nospartiet skall vara brett och väl utfyllt under ögonen och därifrån

smalna av till en medellång djup och kraftig nos. Nosryggen

skall vara parallell med skallens övre plan.

Läppar Läpparna skall vara torra och ligga väl an.

Käkar/Tänder Saxbett. Tänderna skall vara friska, starka och regelbundna. Eftersom

det krävs av en cattledog att den skall flytta bångstyrig boskap

genom att nafsa den i hasorna eller bita, är sunda och starka

tänder av stor vikt. Underkäken skall vara kraftig, djup och välutvecklad.

Kinder Kinderna skall vara muskelfyllda men varken grova eller utstående.

Ögon Ögonen skall vara ovala och av medelstorlek, varken utstående

eller insjunkna och måste uttrycka vakenhet och intelligens. En

varnande eller misstänksam glimt när en främling närmar sig är

karaktäristisk. Ögonfärgen skall vara mörkbrun.

Öron Öronen skall vara av medelstorlek, hellre små än stora, breda vid

basen, muskulösa, upprättstående och medelmåttigt spetsiga,

varken sked- eller fladdermusöron. De skall vara brett ansatta på

hjässan, luta utåt, vara rörliga och bäras upprättstående när hunden

är på spänn. Själva örat skall vara tjockt och insidan ganska

väl behårad.

Hals: Halsen skall vara medellång och breddas vid övergången till

kroppen. Den skall vara utomordentligt kraftig och muskulös

samt fri från löst halsskinn.

Kropp: Kroppen skall vara väl samlad.

Rygglinje Överlinjen skall vara jämn.

Rygg Ryggen skall vara stark.

Ländparti Ländpartiet skall vara brett, kraftigt och muskulöst med djupa

flanker.

Kors Korset skall vara ganska långt och sluttande.

Bröstkorg Bröstkorgen skall vara muskulös, djup och måttligt bred. Revbenen

skall vara väl välvda, men inte tunnformiga och de skall nå

långt bakåt.

Svans Svansen skall vara tämligen lågt ansatt och följa konturen av det

sluttande korset. Den skall räcka ungefär till hasen. I vila skall den

hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får

den höjas men under inga omständigheter får någon del av svansen

bäras in över ryggen.

Extremiteter:

Framställ: Frambenen skall sedda framifrån vara raka och parallella och de

skall ha kraftig, rund benstomme ända ner till tassarna. Skuldrorna

skall vara muskulösa och benstommen kraftig utan att korrekta

rörelser hämmas eller förmågan att arbeta begränsas.

Skulderblad Skuldrorna skall vara kraftiga, sluttande, muskulösa och väl vinklade

mot överarmen. De skall inte vara alltför tätt ansatta vid

manken.

Mellanhand Mellanhanden skall vara fjädrande med en lätt vinkling mot underarmen

sedd från sidan.

Framtassar Framtassarna skall vara runda och tårna korta, starka, väl välvda

och tätt slutna. Trampdynorna skall vara hårda och höga och

klorna måste vara korta och starka.

Bakställ: Bakdelen skall vara bred, stark och muskulös. Bakbenen skall

sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella

och varken vara för trångt eller för brett ställda.

Lår Låren skall vara långa, breda och välutvecklade.

Knäled Knälederna skall vara välvinklade.

Has Hasorna skall vara starka och låga.

Baktassar Baktassarna som framtassarna.

Rörelser: Rörelserna skall vara rena, fria, smidiga och outtröttliga. Skuldrornas

och frambenens rörelser skall vara i samklang med bakdelens

kraftiga påskjut. Förmåga till snabba och plötsliga rörelser är

väsentlig. Sundhet är av dominerande betydelse. Styltighet,

övermusklade eller slappa skuldror, branta skuldror, svagheter i

armbågarna, mellanhanden eller tassarna, raka knän, kohasighet

eller hjulbenthet måste betraktas som allvarliga fel. I trav närmar

sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden

står stilla skall benen vara parallellt ställda.

Päls:

Pälsstruktur Pälsen skall vara slät, en dubbel päls med kort, tät underull.

Täckhåret skall vara tätt, rakt, hårt och ligga utefter kroppen så att

det står emot regn. På huvudet (inklusive insidan av öronen),

framsidan av benen och tassarna skall pälsen vara kort. Längs

halsen skall den vara längre och tjockare. Under bålen skall pälsen

vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor.

Pälsen på svansen skall vara tät och borstig. I genomsnitt skall

pälsen på kroppen vara 2,5 - 4 cm lång. En päls som är för lång

eller för kort är fel.

Färg:

Blå

Färgen skall vara blå, blåspräcklig eller blåfläckig med eller utan

andra tecken. De tillåtna teckningarna är svarta, blå eller tanfärgade

tecken på huvudet, helst jämnt fördelade. Frambenen skall vara

tanfärgade halvvägs upp på benen, på fronten skall tanfärgen

sträcka sig upp till bröstet och strupen med tanfärg ända ut på

käkarna. Bakdelen skall vara tanfärgad på insidan av bakbenen

och låren med tanfärgen synlig utefter framsidan av knäna och

på utsidan av bakbenen från has till tår. Tanfärgad underull är

tillåten förutsatt att den inte lyser igenom det blå täckhåret. Svarta

tecken på kroppen är inte önskvärda.

Rödfläckig

Färgen skall vara klart rödspräcklig överallt inklusive underullen

(färgen får inte vara vit eller gräddfärgad) med eller utan mörkare

röda tecken på huvudet. Symmetriska tecken på huvudet är

önskvärda. Röda tecken på kroppen är tillåtna men inte önskvärda.

Storlek/vikt:

Mankhöjd Hanhund: 46-51 cm

Tik: 43-48 cm

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande

till graden av avvikelse.

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska

defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och

normalt belägna i pungen.