Rasstandard Hollandse Herdehond
Ursprungsland/ hemland:Holland Användningsområde: Vall- och sällskapshund FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 1
Bakgrund/ändamål: Holländsk vallhund är en gammal ras som använts till vallning
och vakt av boskap. 1898 bildades en specialklubb i Holland med
ändamål att tillvarata och utveckla rasen.
Rasen förekommer i tre hårlagsvarianter men betraktas som en
och samma ras.
Helhetsintryck: Holländsk vallhund skall vara en medelstor och medeltung, proportionerlig
och välmusklad hund; kraftfullt och harmoniskt
byggd. Uttrycket skall vara intelligent och temperamentet livligt.
Viktiga måttförhållanden: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 9 : 10.
Uppförande/karaktär: Rasen skall vara tillgiven, läraktig, följsam, alert, mycket trogen
och pålitlig. Den är vaksam, aktiv, anspråkslös och mycket uthållig
och skall ha ett genuint vallhundstemperament.
Huvud: Huvudet skall stå i proportion till kroppen, vara mer långt än
tungt samt torrt och utan rynkor. Hos den strävhåriga varianten
kan huvudet tyckas mer kvadratiskt men det är bara en synvilla.
Skallparti: Skallen skall vara flat.
Stop: Stopet skall vara svagt markerat.
Nosparti: Nospartiet skall vara något längre än skallen. Nosryggen skall
vara rak och på parallellt plan med skallpartiet.
Nostryffel: Nostryffeln skall alltid vara svart.
Läppar: Läpparna skall vara åtsmitande.
Käkar/Tänder: Kraftigt och regelbundet saxbett.
Ögon: Ögonen skall vara mörka, medelstora, mandelformade och något
snedställda. De får inte vara runda eller utstående.
Öron: Öronen skall hellre vara små än stora. När hunden är uppmärksam
bärs de framåtriktade. Öronen skall vara högt ansatta. De
skall inte vara skedformade.
Hals: Halsen skall inte vara alltför kort. Den skall vara torr och utan
hakpåsar. Halsen skall mjukt övergå i kroppen.
Kropp: Kroppen skall vara stadig.
Rygg: Ryggen skall vara kort, plan och kraftig.
Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt, inte långt och smalt.
Kors: Korset får inte vara kort eller alltför sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup men inte smal. Revbenen skall vara
måttligt välvda. Bröstkorgen skall mjukt övergå i buklinjen.
Svans: När svansen inte är i rörelse skall den hänga rakt eller mjukt böjd
och nå till hasen. I rörelse skall den bäras elegant uppåt, aldrig
ringlad, eller vriden sidledes nedåt.
Extremiteter: Framstället skall vara kraftfullt, väl musklat och ha bra benstomme.
Framställ: Frambenen skall vara raka.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda och ligga väl an mot bröstkorgen.
Överarm: Överarmarna skall ha god längd.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara fjädrande.
Framtassar: Tassarna skall vara väl slutna och därigenom inte långa. Tårna
skall vara väl välvda med svarta klor. Trampdynorna skall vara
elastiska och mörka.
Bakställ: Bakstället skall vara kraftfullt, väl musklat och ha bra benstomme.
Lår: Lårbenens riktning skall inte överdrivet avvika från lodlinjen.
Knäled: Vinklingen i knälederna skall vara normal.
Mellanfot: Vinklingen i hasorna skall vara måttlig så att mellanfötterna därigenom
blir lodrätt ställda under sittbensknölarna
Baktassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara lediga, mjuka och spänstiga. De skall varken
vara bundna, flytande eller alltför vägvinnande.
Päls: Tre olika hårlag förekommer.
Päls: Korthårig:
Pälsen på kroppen skall vara ganska hård, inte alltför kort och ha
mjuk underull. Halskrage, s.k byxor liksom fana på svansen skall finnas.
Färg: Mer eller mindre tydligt framträdande tigrering på brun bottenfärg
(gultigrerad) eller grå bottenfärg (silvertigrerad). Hela kroppen
skall vara tigrerad och även så halskragen, byxorna och svansen.
Mycket svart i täckhåret är inte önskvärt. Svart mask är önskvärt
Päls: Långhårig:
Hela kroppen skall vara täckt av lång, slätt åtliggande päls utan
lockar eller vågor. Pälsen skall vid beröring kännas grov och den
skall ha mjuk underull. Huvud, öron, tassar och mellanfötter
skall vara täckta av kort, tät päls. Baksidan av frambenen skall ha
rikliga fanor som blir kortare ned mot tassen. Svansen skall runt
om vara rikligt behårad. Öronen skall inte ha behäng.
Färg: Samma färger som hos den korthåriga varianten.
Päls: Strävhårig:
Hela kroppen skall vara täckt av tjock, sträv, grov och rufsig päls
med tät, mjuk underull. Täckhåret skall vara tätt. Över- och underläppar
skall ha rikligt med skägg, som inte får vara mjukt. Ögonbrynen
skall vara sträva och buskiga. Pälsen på hjässan, kinderna
och öronen är mindre riklig. Svansen däremot skall vara kraftigt
behårad och de s.k.byxorna väl utvecklade.
Färg: Blå-grå, peppar och salt, gul- eller silvertigrerad. Tigreringen är
mindre framträdande hos den strävhåriga än övriga hårlagsvarianter.
Storlek/vikt:
Mankhöjd: Hanhund: 57 - 62 cm
Tik: 55 - 60 cm
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
- Alltför mycket vitt på bringa eller tassar; vita strimmor eller
fläckar på någon annan del av hunden
- Nostryffel som inte är svart
- Hängande eller skedformade öron
- Felaktigheter i färg eller teckning
- Alltför mycket svart i täckhåret
- Över- eller underbett
- Kuperad svans eller kuperade öron
- Ringlad svans
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
__________________________________________________________________
Love my Kelpie!
Dessa hundar är väldigt vackra :) Bra artikel!
Tack! Ska vi bara fixa en bildtråd med.
__________________________________________________________________
Love my Kelpie!